Dagstidningar innehåller många olika slags bilder med olika syften. Här presenterar vi några av dem.

Nyhetsbilden
Nyhetsbilder är den vanligaste i dagstidningar. En nyhetsbild kan vara allt ifrån ett vanligt porträtt av en artist, en politiker eller en vanlig person som tidningen berättar om, till en ögonblicksbild tagen vid en katastrof någonstans i världen. En nyhetsbild ska vara så "sann" som möjligt för att läsaren ska kunna lita på informationen och få en riktig bild av vad som hänt. Bilden och texten ska tillsammans ge läsaren bra information om en händelse.

Nyhetsbilden är för det mesta ett foto, men inte alltid. Bilderna tas av tidningens egna fotografer, frilandsfotografer eller köps från någon bildbyrå.

Det finns flera bildbyråer i Sverige. Alla tidningar är kund hos någon bildbyrå, där de kan köpa den bild som de vill ha när de inte har tagit egna bilder på plats.

Grafik
Grafik är en uttrycksform som bygger på olika slags bilder kombinerat med text. I en grafik kan det ingå teckningar, målningar, kartor och text. En vanlig form för enkel grafik är tidningarnas väderkartor. Grafik är särskilt intressant när man i text och bild vill förklara större och mer komplicerade skeenden på ett tydligt och enkelt sätt.

Tecknade bilder
Tecknade bilder kan användas såväl i nyhetssammanhang som i serier. Tecknade bilder ingår ofta också i grafik. Det är särskilt vanligt att tecknade nyhetsbilder används från rättegångar där fotografering inte är tillåten. Tecknade bilder förekommer också ofta i personporträtt där man vill ge bilden ett mer konstnärligt uttryck.

En annan vanligt tecknad bild är så kallad satirteckning. Det är bilder som ofta har en ironisk underton och vanligtvis illustrerar en aktuell företeelse i samhället. Tecknaren ger sin personliga syn i en viss fråga. Man skulle kunna kalla det för en tecknad debattartikel eller insändare.

Vinjetter
Vinjetter är bilder som markerar en viss avdelning, en sida eller ett visst innehåll i tidningen. Ofta består de av bokstäver, exempelvis EKONOMI, NÖJE, FAMILJ (eller ett helt egen namn, som t ex Göteborgs-Postens ungsidor Attityd) som formar en bild. Vinjetterna ändras inte ofta eftersom tanken är att läsaren ska ha hjälp att känna igen sig i tidningen.

Bildbyline
En bildbyline presenterar vem som har skrivit en artikel eller tagit bilderna som tidningen publicerar. Bildbylinen består av ett foto och namnet. Du hittar bildbylines i slutet eller i början av en artikel. Tidigare fanns en inställning i nyhetsjournalistik att journalisten skulle vara så neutral att han/hon nästan inte fanns. Idag vill läsarna veta vem det är som skrivit och fotat det man läser.

Reklambilder
Huvudsyftet med reklambilder är att sälja en vara eller en tjänst. Men bilderna ska också upplysa och förföra oss. Reklambilder bygger ofta på värderingar som många vill känna igen sig i: skönhet, sexighet, framgång och lyx. Därför bygger reklambudskap ofta på vår osäkerhet och rädsla (övervikt, blyghet, ensamhet) och hur vi kan övervinna den genom att köpa en viss vara, gå en viss kurs eller resa till en viss plats.
Reklambilder måste inte alltid vara sanna, vilket är ett krav på alla nyhetsbilder. Bland annat därför är det viktigt att det framgår tydligt i tidningar vad som är reklam och vad som inte är det.

av Anna-Maria Kubica





Cachad webbsida från http://www.yopa.se/yopa_artikelmall.asp?version=59599