Vad gör en bild till en bra bild?

Vad gör en bild till en bra bild?
En kort checklista för hur du utvärderar bildkvalitet
Av Charlotte K. Lowrie

Vad är det som gör att en eller två bilder sticker ut i en mängd av 20, 30 eller kanske 100 bilder? Svaret är, oavsett vad en nybörjarfotograf kanske tror, ingen hemlighet som bara professionella fotografer och bildredaktörer känner till. Det är heller inget enstaka element som gör en bild till en bra bild. I stället är det en inte alls hemlig checklista med kriterier som ofta används för att utvärdera bilder.

Med detta sagt, vill jag genast tillägga att checklistorna varierar från person till person och, som för alla andra bedömningskriterier, finns det alltid undantag från reglerna. Gränserna mellan kriterierna är också ofta suddiga. Fotografi är trots allt något subjektivt.

Detta till trots kan några vanliga utvärderingskriterier hjälpa dig att ta bättre vardagsbilder och fungera som en guide när du utvärderar de färdiga bilderna.

Nedan finns den utvärderingslista som jag använder när jag granskar mina egna bilder och utvärderar bilder för MSN Photo of the Week (endast på engelska). Jag har också tagit med några frågor för varje kontrollpunkt som du kan använda när du utvärderar bilder.

1. Finns det ett tydligt intressecentrum?

I en stark bild kan betraktaren omedelbart identifiera objektet. Det kanske låter korkat, men i överraskande många bilder går det inte att tydligt identifiera huvudobjektet. I stället konkurrerar ett invecklat montage av objekt om betraktarens uppmärksamhet.

I en stark bild ska objektet dominera bilden och skapa betraktarens första intryck. Om objektet är starkt, kan betraktarens ögon sedan flytta för att utforska andra delar av bilden, men ögonen dras omedvetet tillbaka till objektet.

Bra exempel i det här fallet är solnedgångar, ett tidlöst motiv. Vissa färger och molnformationer kan vara dramatiska, men de räcker sällan till för att skapa en tilltalande bild. Efter en snabb titt faller de flesta bilder av solnedgångar i glömska.

Om fotografen i stället lägger till ett element som sätter in solnedgången i ett sammanhang, skapas en bild som påverkar och som troligen drar till sig betraktarens intresse i högre grad. Bilden på solnedgången här intill innehåller människor som njuter av dagens sista minuter mot en bakgrund med dramatiska färger.

Människorna på piren ökar intresset bortom färgerna i solnedgången.

Du undersöker om bilden har ett starkt intressecentrum genom att fråga dig själv följande frågor. Eller visa bilden för en vän och be om ett ärligt svar.

När du tittar på bilden, vad är det första du ser?
Om du utvärderar din egen bild, är det första objektet du ser det som du ville fotografera?
Vad riktar du blicken mot längst?
Konkurrerar andra element i bilden med det egentliga objektet?
Drar tekniska aspekter, som ljus och ljusriktning, skärpedjup, fokus och så vidare, uppmärksamheten från objektet?

2. Har bilden en bra komposition?

I en stark bild ska det finnas en känsla av ordning. Mängder av böcker ägnas åt komposition, men i grunden handlar det om att skapa en ordning bland elementen i en bild.

Obs! Regler och riktlinjer för komposition kan ge en bra utgångspunkt, med de är bara användbara så länge de förstärker bilden.

Linjerna i den här bilden skapar inte bara ordning, utan leder också ögonen genom bilden.

Nedan finns några grundläggande tips för komposition.

Fyll ramen
Genom att fylla ramen skapar du ett intressecentrum samtidigt som du utesluter konkurrerande detaljer i bakgrunden. Du kan fylla ramen genom att flytta närmare objektet eller att använda en längre brännvidd (eller zooma in).
Ordna elementen
I komposition används "treregeln" ofta för att ordna element i en komposition. Den här regeln bygger på det gyllene snittet som delar upp ett område, till exempel en fotografisk ram, i likvärdiga segment som skapar tilltalande proportioner. Om du använder denna regel i din fototeknik kan du föreställa dig ett rutmönster i sökaren. Om du sedan placerar objektet i bilden vid någon av skärningspunkterna, blir det en bra ordning i bilden.
Kontrollera bakgrunden
En lugn bakgrund är ett bra kompositionsverktyg som drar uppmärksamheten till bildens objekt. Du kan kontrollera bakgrunden genom att flytta positionen eller flytta objektet så att bakgrunden inte stör, och använda en vidare bländare (mindre "f-stop") som suddar ut bakgrunden. Öva genom att granska hela motivet och, när det är möjligt, ta bort eller ordna om störande bakgrundselement.
Gör det enkelt Ju färre element i en bild, desto starkare intryck gör bilden. Om bilden är enkel distraheras inte heller betraktarens ögon.

Utvärdera bildernas komposition genom att ställa följande frågor:

Finns det en ordning och balans i bilden som leder ögonen genom kompositionen?
Finns det element som inte bidrar till objektet i bilden?
Saknas det element som skulle ha förbättrat objektet i bilden?
Gör skärpedjupet, fokalavståndet (linser eller zoominställningar), belysning, vinkel och perspektiv så att kompositionen förbättras?
Förbättrar beskärningen kompositionen?

3. Är fokuset skarpt och exponeringen rätt?

Med undantag från bilder som ska visa rörelse eller som tas med mjukt fokus (till exempel ett porträtt), är ett knivskarpt fokus något av det första man lägger märke till i en bild. Nästa steg är att fokusets mitt ska finnas mitt i objektet. I en bild av en människa ska fokuset med andra ord vara på personens ögon. Den skarpaste punkten i bilden ska peka ut det som fotografen anser vara det viktigaste i bilden.

Exponeringen (kombinationen av brännvidd [lins- och zoominställningar], bländare, slutarhastighet och ISO) ska också förstärka syftet med bilden.

Det skarpaste fokuset ska vara på objektets viktigaste del. När det gäller bilder av människor bör fokuset vara på objektets ögon.

I ett motiv med en äldre byggnad kanske fotografen använder exponeringskontroller för att betona den gamla strukturen och kanske de mörka omgivningarna.

För att skapa denna känsla kan fotografen välja en medelstor vidvinkellins eller zoominställningar, använda svartvitt läge, välja en högre ISO-inställning (eller använda en svartvit film med hög ISO), ställa in en smal bländare (högre "f-stop"-nummer) och välja en snabb slutartid (beroende på ljuset, så klart). Den här kombinationen ger skarpa detaljer, synlig kornighet eller digitalt brus som förstärker den antika känslan samt utökat skärpedjup som ger en känsla av tomhet.

Om bilden å andra sidan är ett porträtt av en person, skulle jag använda helt andra exponeringsinställningar, till exempel en låg ISO, vid bländare (lågt "f-stop"-nummer) och, beroende på ljuset, en långsam slutarhastighet. I det här fallet blir porträttet knappast kornigt och det smala skärpedjup suddar ut bakgrunden vilket betonar objektet. (En fotograf kan självklart välja helt andra inställningar om han eller hon vill uppnå en annan effekt.) Frågan är om exponeringsinställningarna var planerade för att förbättra bildens "design".

Frågor som utvärderar om fokus- och exponeringsinställningarna är rätt för en bild:

Finns den skarpaste punkten i bilden på objektets intressecentrum?
Förbättrar skärpedjupet objektet eller känslan i bilden eller stör det?
Förstärker brännvidden eller zoominställningen objektet eller budskapet?
Har bilden en lämplig kontrast för syftet?
Känns färgerna naturliga och/eller förstärker de känslan i bilden?
Om det är en färgbild, skulle den bli starkare i svartvitt, eller tvärtom?

4. Berättar bilden en historia?

För det mesta beror skillnaden mellan en bild du kommer ihåg och en du snabbt glömmer bort på om bilden berättar en historia eller inte. Som betraktare vill jag se historien, och detta är en av de viktigaste utvärderingsmetoderna jag använder när jag tittar på andra fotografers bilder. Det är också ett element jag försöker ha med i mina egna bilder.

I en stark bild avslöjas historien vid första anblicken, och bildar en enhet. I de bästa bilderna väcker historien en emotionell reaktion hos betraktaren. Jag tror att det är denna reaktion som gör om man kommer ihåg en bild eller inte.

De bilder som berättar en historia är alltid de starkaste, även om de inte uppfyller några av de andra villkoren.

Ställ följande frågor till dig själv när du utvärderar om bilden berättar en historia:

Har bilden någon form av budskap?
Väcker bilden en känsla? Kan du med andra ord relatera till objektet eller motivet?
Vad kan du ändra i bilden för att göra budskapet eller historien starkare?

5. Förbättrar belysningen objektet eller budskapet?

Liksom komposition är belysning ett ämne som är värt en större diskussion. Oavsett om du fotograferar eller utvärderar bilder, bör ljuset användas så mycket som möjligt för att ta fram det viktiga i bilden och ange tonen i den.

En duktig fotograf kan använda ljus för att dra uppmärksamheten till vissa områden i motivet, samtidigt som mindre viktiga områden betonas. Detta leder ögonen genom kompositionen och anger en allmän ton i bilden som drar fördel av olika grader (färger) av ljus.

Med den rätta vinkeln och ljuskvalitet kan du förvandla ett vardagligt motiv till en fotografisk möjlighet.

Ljus är ett annat "designverktyg" som kan användas för att förstärka den allmänna känslan och syftet med bilden och objektet. När du till exempel tar ett porträtt av en man, kan ett starkt ofiltrerat vitt sidoljus vara lämpligt eftersom det betonar mannens mer robusta egenskaper. Å andra sidan kan ett mjukt, varmfärgat ljus vara mer lämpligt i ett porträtt av en kvinna, eftersom det speglar hennes egenskaper.

Ställ följande frågor när du utvärderar ljuset i en bild:

Passar ljusets intensitet och färg för motivet?
Är ljuset för skarpt, för kontrastrikt eller för mjukt och för platt?
Är alla viktiga delar av objektet väl belysta, eller kan ljussättningen förbättras med en blixt, reflektor eller ytterligare ljus?
Förstärker ljuset budskapet i bilden?
Är färgen i en färgbild balanserad eller korrigerad för ljusgraden (färgerna ska med andra ord se naturliga ut). Om så inte är fallet, bidrar färgeffekten till bilden?

6. Har du en kreativt angreppssätt?

Jag definierar ordet "kreativ" som en bild som där andra metoder än de förutsägbara har använts. I mer specifika termer visar de mest kreativa bilderna motiven ur fotografens synvinkel eller perspektiv. Med andra ord avslöjar fotografen motivet på ett annorlunda sätt: ett sätt som betraktaren annars inte hade sätt det på.

Kreativa tekniker och metoder kan vara allt från att överföra abstrakta idéer till en visuell form, ta en kreativ idé och göra den abstrakt eller visualisera ett motiv på ett nyskapande sätt.

Med lite kreativitet kan du presentera motivet på ett ovanligt sätt.

Ställ följande frågor när du utvärderar kreativiteten i en bild:

Avslöjar bilden mer om motivet, eller visas det på ett oväntat sätt?
Avbildas visuella element på ett ovanligt och spännande sätt?
Är bilden intressant och nyskapande, eller bara konstig?

Beroende på dagsform och bild, kanske jag har fler kriterier med på utvärderingslistan, men jag utelämnar sällan någon av dessa sex grundpunkter. Jag vet också att om tio personer betraktar samma bild, kommer ungefär hälften att ge den höga poäng, medan den andra hälften ger den låga. Fotografi är trots allt en fråga om personlig smak.

Nu har du i alla fall en lista med kriterier du kan använda när du utvärderar arbetet. Om en bild är den bästa du tagit, njut av den och vad du åstadkommit. Gå sedan tillbaka till den om en månad eller två och utvärdera den igen efter dessa sex grundkriterier. Om den fortfarande klarar testet, kan du rama in den och hänga upp den på väggen och sedan försöka ta ännu bättre bilder.

Fototillfällen kan uppenbara sig när man minst anar det. Om du har kameran med dig kan du utnyttja motiv som detta.

Genom att ha ett tydligt centrum av det som är intressant,
tillsammans med underordnade element,
vet tittaren direkt vad bilden handlar om.

Om författaren: Charlotte K. Lowries artiklar och bilder har publicerats i flertalet tidskrifter, bland annat Quill (ges ut av en sammanslutning av yrkesverksamma journalister), Walking och Texas Highways samt dagstidningar som Dallas Morning News